Vi har precis avslutat ett seminarie med en lärare (som får förbli anonym) som seriöst skrämde skiten ur mig. Genomträngande blick, otroligt intensiv framtoning och framför allt ett tonfall som fick en att känna att allt han sa var en kuggfråga och att han var mycket missnöjd med det svar han fick.
Jag blev livrädd. Sen höll jag på att somna. Sen blev jag livrädd igen.
Jag sjabblade ihop vårt föredrag rejält genom att babbla loss och tappa tråden ett par gånger. Jag fällde förvirrade kommentarer genom hela seminariet. Jag blev helt enkelt satt totalt ur balans av hans beteende.

Men: jag, Per och Bivald fick det stora nöjet att köpa wienerbröd och kaffe på Mondo, en efter en. Det finns någon graciös tönthumor i att tre personer efter varandra beställer samma sak.
Det var en riktigt god fika. Dansk frukost, som Per sa. Kaffe, wienerbröd och en cigarett.
Good times. Man kunde till och med sitta ute i solen.

Det här tangentbordet gör mig tokig. Nu tänker jag lämna Södertörn. Jag ska vara hos Åsa på Kungsholmen i morgon någon gång strax före tio. Jag behöver verkligen sova.
B-uppsats, you are slowly killing me.